Stress

Vad är stress och vad händer i kroppen vid stress?

Stress är en del av vår vardag – alla blir stressade ibland. Det händer när vi är i situationer som kräver något extra och kroppen behöver extra kraft och energi. När vi ställs inför en utmaning kan stress göra att vi fokuserar bättre, vilket är nödvändigt för att vi ska prestera. Denna stress är inte farlig, men när vi inte får tillräckligt med nödvändig återhämtning under en lång tid, kan kroppen och hjärnan ta skada.

 Stress visar sig på olika sätt för olika personer. Det är också personligt vad som stressar oss, det som gör dig stressad kanske inte påverkar en annan person och vice versa. Men generellt kan man sägas att många upplever stress när de har för mycket att göra. Kan vara såväl på jobbet, privat eller i det sociala livet.

Vanlig stressfaktor är när vi vi har för många krav  & förväntningar på oss, när oförutsägbara situationer uppstår som vi saknar kontroll över, eller vi känner en meningslöshet i livet. Att ha för lite att göra kan också bidra till att du känner stress.

Överlevnadsinstinkt

Stressreaktionen har gjort att vi överlevt i tusentals år. Förr i tiden hjälpte den oss framför allt i en situation där vi kände oss fysiskt hotade. Hjärnan och kroppen ställde in sig på att kämpa emot hotet eller fly ifrån det och stressreaktionen som uppstår kallas kamp- flykt eller spela död. Det sistnämnda “spela död” programmet sätts igång när hjärnan bedömer att faran är så stor att varken flykt eller kamp kommer att hjälpa. Det parasympatiska nervsystemet som aktiveras drar ner på vår energi. Det leder till trötthet, yrsel, låg puls, lågt blodtryck, en svimningskänsla och ofta symptom från magen. Ofta vill du försvinna och begränsa dina sociala kontakter. En stor trötthet infinner sig och vi känner oss nedstämda och deprimerade. Kroppen reagerar på samma sätt i dag trots att vi sällan känner oss hotade, rent fysiskt.

Det här händer i kroppen när vi stressar…

När hjärnan tolkar en situation som hotfull larmas det sympatiska nervsystemet blixtsnabbt. Det sympatiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet som styr andningen, blodtryck och puls, sådant som vi inte kan påverka med vår vilja.

Olika stresshormoner som kortisol, noradrenalin och adrenalin utsöndras från binjuren och skickas ut i blodet. De har till uppgift att se till att puls och blodtryck höjs och att det finns tillräckligt med socker och energi till musklerna och hjärnan för kamp-flyktreaktionen. Vi blir mindre känsliga för smärta och blodet koagulerar fortare.  Blodflödet dirigeras om så att musklerna och hjärnan får mer blod medan matsmältningen, huden och andra organ som inte behövs för kampen på liv och död får mindre.

…och det här händer i hjärnan

Kronisk stress leder till förändringar i hjärnan. I vår hjärna finns runt 100 miljarder nervceller som är sammankopplade i stora nätverk. Nervcellernas uppgift är att ta emot, bearbeta och skicka iväg signaler. För att hjärnan skall fungera krävs att kommunikationen mellan nervcellerna fungerar bra. I studier på djur har forskare visat att förbindelserna mellan nervceller dras tillbaka vid kronisk stress vilket leder till att kommunikationen försämras.

Kronisk stress leder även till andra mätbara förändringar i hjärnan som kan förklara de kognitiva problem som den som är utmattad upplever. Med hjälp av modern avbildningsteknik har forskarna visat att personer med utmattningssyndrom har en förtunnad hjärnbark i ett visst område i pannloben. Pannloben är viktig för vår koncentrationsförmåga, vår förmåga att organisera och planera det vi ska göra. Information kan lagras i pannloben under kortare tid, till exempel när man ska komma ihåg en inköpslista.

Med samma teknik har forskarna visat att ett annat område i hjärnan, amygdala, i stället är förstorat hos utmattade. Amygdala styr hur vi reagerar på förändringar i omvärlden. Vid stressfyllda situationer är det amygdala som aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och gör oss redo för kamp eller flykt.

Långvarig stress kan leda till en hjärnskada

Förändringarna i hjärnans struktur vid långvarig kronisk stress kan förklara varför det tar så lång tid att återhämta sig för utmattade. Nya förbindelser mellan nervceller måste skapas igen och det tar tid. Förändringarna kan fortfarande finnas kvar ett år efter insjuknandet men det kan också få ännu större och långvariga effekter.

Återhämtning och vila viktigt

Gaspådraget i kroppen vid en stressreaktion är gjort för att aktiveras under en kort stund. Därefter behöver kroppen vila och återhämta sig för att andra viktiga kroppsliga funktioner ska få utrymme. Det är inget fel med denna fantastiska kraftmobilisering om vi lyckas röja undan hotet eller skaffa oss de resurser vi behöver för att så småningom återgå till ett balanserat läge. Vi klarar av perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn.

Källa: Hjärnfonden

 

Följ mig på sociala medier